Men hallå, vänner! Det tog pinsamt lång tid för mig att ta itu med bloggutmaningen för förra veckan. Jag såg filmen i söndags, men skrev inget då. Jag kollar ofta på film sent om kvällarna, för att få något slags sällskap i min sömnlöshet, och orkar inte blogga under natten sedan. Nog om det; dags för mitt utlåtande om denna giallo.
Jag har för mig att Lisa sagt något om att jag inte skulle gilla sättet kvinnor porträtteras på i giallos. I denna film tyckte jag inte alls att det fanns några dåliga kvinnokaraktärer (kanske beror det lite på att den senaste filmen i bloggutmaningen var Mandingo, och att precis allt verkar vara bättre än den). Visst blev huvudpersonen något misstrodd av polis ("I don't think there's anything for you to be upset about"), men det var inte så överdrivet som jag väntade mig. Kanske i andra giallos? Den kvinnliga huvudpersonen framstod som rätt modig och handlingskraftig (-ish). Hennes vän Dominique är också en spännande figur.
Ett tag visste jag inte om jag kollade på film eller någons BDSM-fantasi. "You must suffer and be my slave" "You must surrender your body and your mind" osv osv. Visst var det kanske inte direkt en feministisk fantasi, men det var heller ingenting som fick mig att spotta och fräsa, och allt vad en feminazi ska göra när hen ser kvinnokroppar exploateras.
Just det, jag höll på att glömma att nämna festscenen en bit in i filmen, som sannerligen är en fröjd för sinnena! Mycket färg och mycket glamour.
Sammanfattningsvis vill jag säga att detta är en mysig och underhållande film, som du som läser detta också borde se.
"Cannibal Holocaust" nästa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar